Regionala resurscentra finns oftast på Länsstyrelserna. Lokala resurscentra utvecklas ofta utifrån lokala behov och förutsättningar. De drivs ofta av en ideell förening (NGO). Så har vi i min hemstad Norrköping startat Baltiskt-Ryskt-Svenskt Resurscentrum för kvinnor med målsättningen att starta upp affärsförbindelser och projektsamarbete mellan kvinnor i vår region och kvinnor i NIS (New Independent States) i Östeuropa. Medlemmar i vår förening är invandrade kvinnor från dessa länder och svenska kvinnor som är intresserade av samarbete över Östersjön.

Lokala och regionala resurscentra skall bland annat stimulera kvinnors företagande och ta initiativ till lokala och regionala utvecklingsprojekt. För detta har regeringen bestämt att varje år skall 26 miljoner Sek (2,8 millioner euros) användas till projekt vid kvinnliga resurscentra. Dessutom finns ytterligare 10 miljoner Sek för basfinansiering av dessa centra. Med basfinansiering avses kostnader för personal, lokaler och administration, vilka tillsammans kan ge den organisation som krävs för att starta, driva och redovisa projekt.

Under perioden 1998 - 2003 har Nutek finansierat ca 450 projekt , totalt ca 140 miljoner sek vid kvinnliga resurscentra.

Historien
Idéen med resurscentra för kvinnor i Sverige uppstod på nittonhundraåttiotalet via det arbete som kvinnliga eldsjälar ute i landet bedrev, bland annat inom ramen för den regionalpolitiska landsbygdskampanjen "Hela Sverige skall leva". En kvinnogrupp bildades som tog initiativ till samarbete i olika projekt, nätverksbyggande och konferenser. Gruppen knöts till Glesbygdsdelegationen åren 1988-1992. Kvinnogruppen ville ge regionalpolitiken ett kvinnoperspektiv och skapa opinion kring fördelningen av de regionalpolitiska medlen och den ojämna könsfördelningen i regionalpolitiska frågor.

Efter att kvinnogruppen slutade uppstod Kvinnokraft, ett treårigt projekt som startade 1992. Kvinnokraftskonferenser hölls över hela landet. Målet var att bilda regionala resurscentra för kvinnor och också ett nationellt resurscentrum i Stockholm. Ett kansli etablerades i Stockholm. Kvinnokraft nådde målet när den svenska riksdagen i juni 1994 beslöt att ge länsstyrelserna ansvaret att prioritera medel för att bilda regionala resurscentra. Riksdagen beslöt 1994 att ge NUTEK (Närings-och-Teknikutvecklingsverket) och Glesbygdsverket i uppdrag att starta ett nationellt resurscentrum för kvinnor på NUTEK.

NRC (Nationellt resurscentrum för kvinnor) var ett projekt som fanns i NUTEK:s verksamhet under 1995-1999. NRC:s främsta uppgift var att stödja och samordna verksamheten vid landets resurscentra för kvinnor. En rad olika utbildningar utvecklades, forsknings- och utredningsrapporter producerades, konferenser hölls och under denna tid startades ett stort antal nya lokala och regionala resurscentra. I december 1999 togs beslutet att avveckla NRC. Nutek skulle tillämpa gender mainstreaming i sin verksamhet i stället för det arbete som personalen på NRC bedrivit.

För att försöka bevara den kunskap, kompetens och de erfarenhet som NRC-projektet byggt upp bildades en ideell förening i december 1999 "Svenska Riksförbundet Nationellt ResursCentrum för kvinnor", NRC. Det övergripande syftet med denna förening är att nationellt bedriva verksamhet som samordnar och utvecklar regionala och lokala resurscentra och kvinnliga nätverk. Vidare skall uppbyggnaden av nya centra och nätverk samt kunskapsutvecklingen inom jämställdhetsområdet stimuleras. Särskilt angelägna områden är att främja genusperspektivet inom utbildning och arbetsmarknad samt inom lokalt utvecklingsarbete, kvinnors deltagande i IT-utveckling och kunskap om kvinnors livsvillkor.

Verksamheten idag
Idag finns som angetts ovan ungefär 130 kvinnliga resurscentra i Sverige. För att kallas kvinnligt resurscentrum skall det finnas en möteslokal, en ansvarig kontaktperson samt en e-mail-adress. De projektmedel som står till buds varje år söks av ett stort antal centra. Projektmedlen för 2003 delades av 46 regionala och lokala resurscentra samt av ett antal andra aktörer som kommuner och länsstyrelser. Projekten bedöms utifrån i vilken mån de främjar hållbar tillväxt, regional utveckling och jämställdhet. Nuteks medel finansierar projekten till 60 % , aktuella medfinansiärer är ofta Arbetsförmedlingar, Socialkontor och utbildningssamordnare eller EU-fonder. Det är betydelsefullt att man kan visa på att centrat samverkar med lokala aktörer för att kvinnors idéer skall tillvaratas i kommunen och regionen. Målsättningen är att verksamheten skall bidra till att utveckla jämställdhetsperspektivet inom de regionala tillväxprogrammen.

De projekt som fick bidrag under 2003 handlade mycket om stöd till kvinnor företagande, till mentorsprogram, nätverkande men även frågor kring kvinnors arbetsmarknad som projekt riktade till invandrarkvinnor. På NRC:s hemsida www.nrckvinnor.org finns mer beskrivning över dessa projekt och andra verksamheter på kvinnliga resurscentra.

För att få starka regioner och fungerande arbetsmarknader i hela landet måste det finnas en regional utvecklingspolitik som utgår från båda könen. Både kvinnor och män måste ges möjlighet att påverka regionalpolitiska satsningar som görs i regionerna. Det är därför den svenska regeringen så aktivt stöder verksamhet vid kvinnliga resurscentran. De skall se till att jämställdhetsaspekten finns med i regional utveckling, så att kvinnor får sin del av utvecklingen.

Artikel publicerad i NAISUUTISET-Kvinnonytt 3/2003 ( Finland)

Avsiktsförklaringar från NUTEK och NRC (.pdf - fil)